heroine

Min man har varit drogfri i nästan två veckor nu. Det känns så skönt, men samtidigt nervöst. Man vet aldrig om han får ett återfall. Det kan hända när som helst, när man minst anar och helt utan någon särskild anledning. De första månaderna är tuffast så klart. Det som är allra jobbigast för mig är att jag inte vet om vi någonsin kan skaffa barn. Jag skulle inte våga bli gravid under så osäkra omständigheter. Jag vill att min man ska vara helt drogfri (naturligtvis) och ha varit det länge så att hans drogmissbruk inte ger skador på barnet. (det verkar inte finnas några studier om hur spermier påverkas av heroin) Ni förstår säkert hur svår situation det är. Jag älskar min man men jag vill också ha barn (jag är ju trots allt ändå snart 31 år)

Men samtidigt har jag gjort ett val! Jag har valt att stanna hos min man, att alltid vara där för honom. Det har varit ett självklart val för mig, även om det känns så oerhört sorgligt att veta att vi kanske aldrig kommer att bli föräldrar!