Jobb, jobb och åter jobb! (och en jävla massa ångest)

Har inte haft tid att skriva pga att jag arbetar häcken av mig för tillfället. Allt är som vanligt. Min man kämpar på med sitt. Han har haft återfall och det är jävligt trist! Jag är inne i en period där jag känner att jag tappat fotfästet och inte riktigt vet var jag ska ta vägen. Det här kan sluta precis hur som helst. Jag hatar att inte ha kontroll. Jag hatar att inte ha möjligheten att bestämma. Jag blir tokig snart på alla funderingar, tankar, ångest, skam, ilska och uppgivenhet som samlats i min kropp. Måste tänka om snart! Jag känner att jag gräver ner mig i mitt jobb istället. Jag är en karriärkvinna, bestämd, respekterad, vacker och smart. Jag är en heroinistfru, smutsig, ensam och jävligt rädd. Jag har allt många bara drömmer om. Och samtidigt har jag ingenting! Jag älskar min man. Jag älskar honom så att det gör ont i mitt hjärta. Jag älskar mig själv, men inte alls lika mycket som förut!

Fem saker jag älskar att älska just idag!

  • Bibliotek- Visst är det något speciellt med att vara i ett bibliotek.. Lugnet, lukten, läsa!
  • Balkan- Sorgmodet, de vackra människorna, det passionerade. Längtan!
  • Bröd- Finns inget bättre än nybakat, varmt med smör och ost. Last!
  • Bada- Varmt med bubblor! Länge!
  • Blogg- Tänk att någon faktiskt vill läsa det jag skiver! Lycka!

Hur vet man vad som är rätt?

Min man är drogfri. Eller han var drogfri när han gick till sitt jobb i morse. Jag kan aldrig till 100 procent lita på att han inte faller tillbaka. Det är en enorm stress, att aldrig riktigt kunna slappna av. Jag synar honom varje kväll. Pupillerna, armarna, fötterna, händerna, andedräkten... Allt ska kontrolleras. Han måste intyga på sitt liv att han inte rört något. När han gjort det känns det bra, tills nästa dag. Samma procedur, samma oro. Vissa dagar orkar jag inte, eller glömmer till och med bort, att oroa mig. Det är skönt! Men det hinner i kapp en, verkligheten.

Jag längtar efter barn. Min man längtar efter barn. Vi har alla förutsättningar att bli en lycklig familj. Kärleksfullt hem, bra och välbetalda jobb, vackert hus. Vi längtar efter barn och har allt emot oss! Heroin... Vem vågar chansa? Heroin.. det är så overkligt att det är en del av mitt liv? Hur kunde det bli så här? Heroin är en förädisk drog. Kärlek är en förädisk kraft. Jag längtar efter barn!

Fem saker jag älskar att älska just idag!

  • Kärlek; äkta, stark, passionerad och villkorslös.
  • Drömmar; tillåt dig själv att förverkliga det du drömmer om!
  • Mod; starka, orädda människor som offrar allt för det som är rätt.
  • Pengar; what more is there to say?
  • USA; visst! Det är inte alls politiskt korrekt. But what the fuck? Jag älskar mångfalden, städerna, havet, det ytliga, det whitetrashiga, det obildade, det bildade, kulturen, bristen på kultur, drömmarna, människorna, det vackra, skrattet, ljuset, mörkret. Allt är inte alltid vad det ser ut att vara! Bush är inte min vän! Men USA är en underbar plats!



Dagarna som går och går.....

Hur ska man hinna med att leva när livet bara rusar fram som ett skenande tåg? Jag lever helt fysiskt, javisst, Men Jag menar... är det ett värdigt liv att bara arbeta, köra bil, handla, laga mat och sova 5 timmar/natt. En riktigt lyxig dag kanske man tittar lite på tv men somnar såklart raklång i soffan. När ska man hinna med allt det där andra? Alla drömmar man har, när ska man hinna förverkliga dem? Blir det inte mer än så här? Då vill inte jag vara med längre!

Pilates

Får väl lita på detta högst vetenskapliga test och genast börja!
Vilken träningstyp passar dig?

You Should Stay in Shape With Pilates


For you, it's all about the ab power. Either you have the body of a dancer... or you wish you did. Pilates will give you the long, lean look you desire

Att stå rak när världen runt omkring en rasar

Ibland måste jag ransaka mig själv. Sitta ner och fundera över mitt liv. Ifrågasätta mig själv, mina handlingar och tankesätt. Är det så här jag vill att mitt liv ska vara? Är jag den personen jag vill vara? Det kan vara ganska smärtsamt att inse att man inte alls är den man utger sig för att vara. Känner ni igen känslan? Att gå omkring och känna sig som en bluff, rädd att bli ertappad, rädd att behöva stå till svars.

Jag har många egenskaper som jag är stolt över; jag är intelligent, kärleksfull, moderlig, sträng, allmänbildad, kvicktänkt, nyfiken och bestämd. Men andra sidor hos mig är mer tveksamma. Jag önskar att jag var modig och impulsiv. Inte så jäkla kontrollerad som jag är nu, perfektionist. Inget är någonsin tillräckligt bra. Jag bara måste hitta fel hos allt och alla. Jag önskar att jag var en sådan som kunde stå rak när världen runt omkring mig rasar. Bara borsta dammet från axlarna och gå  vidare. Inte vara så förbannat rädd för vad andra ska tänka och tycka.

Jag är ändå nöjd med mitt liv på många sätt. Jag känner att jag är på väg. Jag har kommit till insikt, det är ett stort steg på vägen. Tycker jag!


I am a shopaholic.. Are you?


Are You a Shopaholic?
You've Been Bit By the Shopping Bug!
You're constantly adding to your wardrobe - and it shows However, you can show some restraint. You love good deals. Your love of the clearance rack has paid off... You probably have only maxed out card or two, if at all!

Fem saker jag älskar att älska just idag!


Nålstick...

Jag hatar sprutor. Har alltid, ända sedan jag var liten, varit maniskt rädd för sprutor. Jag kan inte förstå hur någon frivilligt sticker sig själv i armarna. Men det är precis vad min man gör. Sticker sig i sina vackra armar. Det har läkt igen fint nu. Men fortfarande kan man se ärren, som långa streck ner från armvecket. Jag ryser när jag låter mina fingrar försiktigt röra vid. Han drar undan sin arm. Har alltid långärmat. Jag förstår honom. Jag vill verkligen att han ska bli frisk. Att alla ärr ska försvinna. Både de som syns och de som inte gör det. Hos honom och hos mig.